Turkiet gick den 24 augusti in i Syrien med marktrupper. Enligt president Erdogan gjorde man det för att skydda Turkiet från IS och kurdiska YPG. Både IS och YPG har kontroll över stora områden längs Turkiska gränsen. Turkiet gick in lika mycket för att hindra kurder från att få mark som för att driva bort IS.
Jag tror att Turkiet gick in i Syrien mest för att trycka tillbaka kurderna, jag antar detta på grund av hur kurderna som bor i Turkiet blir behandlade. Jag tycker det är väldigt tydligt att Erdogan tycker väldigt illa om kurder. Sedan så kallar han den kurdiska armén för terrorister för att skrämma det turkiska folket, så de accepterar hans handlingar. Rädsla används ofta bland fascistiska ledare och politiker för att rättfärdiga sina handlingar. T.ex. skrämde Hitler det tyska folket till att tro att judarna låg bakom den ekonomiska krisen efter första världskriget och det enda sättet att fixa den var att bli av med dem, många av de fascistiska och nationalistiska politikerna i nuvarande Europa kopplar samman invandring och ökad brottslighet och skrämmer folk till att tro att flyktingar som får asyl ökar risken för att bli utsatta för terrorbrott och Donald Trump i USA påstår att papperslösa latinamerikaner i USA tar jobb och begår massa brott.
Därför kan jag förstå att en stor del av folket i Turkiet inte reagerar så starkt på förtrycket, den största delen av informationen de får kommer ju från regeringen i Turkiet och är förmodligen propaganda. Men jag tycker det är dåligt av omvärlden att inte reagera starkare, vi har all information om vad som pågår men ändå gör vi ingenting. EU gav till och med pengar till Turkiet för att de skulle ta emot fler flyktingar själva och inte skicka dem hit.
Men det ska också sägas att ingen part i kriget i Syrien beter sig helt moraliskt korrekt, förra sommaren rapporterade Human Rights Watch att kurdiska YPG stred med barnsoldater, varav 10 var under 15 år.
Källor:
Sammanfattning:
SVT aktuellt
EUs deal med Turkiet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21535760.ab
Barnsoldater hos YPG.
http://www.svd.se/kurdiska-styrkor-rekryterar-fortfarande-barn
fredag 26 augusti 2016
onsdag 24 augusti 2016
Minikurs - samhällsekonomi
1. Ekonomi: Hushållning, hur man tar till vara på en resurs, oftast pengar.
2. Bruttoinkomst: Inkomst före skatt
Nettoinkomst: Inkomst efter skatt
Disponibel inkomst: Nettoinkomst + eventuella bidrag, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag
3. Produktionsfaktorer: Arbetskraft, material, realkapital, kunskap och pengar.
4. Marknadsformer: Fri konkurrens - flera olika företag som konkurrerar om att sälja samma vara/ tjänst, då måste alltid företagen leverera så bra och billiga produkter/ tjänster så möjligt, vilket i teorin leder till en billiga marknader med bra kvalité.
Oligopol - När bara några företag säljer samma vara/ tjänst. Finns risk för priskarteller, när företagen kommer överens om att styra priset.
Monopol - ett företag ensam styr en hel marknad
5. Prissättning, jämviktspris: Köpare vill köpa billigt, säljare vill sälja dyrt. Priset styrs av utbud (hur mycket av en vara det finns) och efterfrågan (hur många som vill köpa varan och hur mycket de vill ha den), priset sätts där utbud och efterfrågan möts, jämviktspriset.
6. Olika slags företag: Privatägda - ägs av en person
Kooperativa företag - ägs av medlemmar
Offentliga företag - statligt ägda
7. Aktier: En liten del i ett företag som man kan köpa som privatperson. När det går bra för företaget går aktien upp i värden och när det går sämre sjunker den. Om företaget går i konkurs blir aktien värdelös. Man handlar aktierna på börsen.
8. BNP: Värdet på allt som produceras i ett land.
9. Fördelar och nackdelar med BNP:
Fördelar - lätt att jämföra olika länders rikedomar
Nackdelar - utbyten av tjänster, hushållsarbete och svartjobb kommer inte med i beräkningen. Visar inte heller konsekvenserna av all produktion, t.ex. miljöförstöring.
10. Orsaker till arbetslöshet: Liten efterfrågan, då måste företagen minska produktionen vilket innebär minskad arbetskraft. Om lönerna är för höga kan det bli mer lönsamt för företagen att köpa in utländska varor och minska produktionen i Sverige, vilket innebär mindre jobb för svenska arbetare.
11. Sätt att minska arbetslösheten: Staten kan skapa efterfrågan genom att starta statliga projekt som vägbyggen. Om staten minskar skatten och ger mer bidrag till hushållen så får människor mer pengar att köpa varor för, vilket ökar efterfrågan.
12. Inflation: Priserna stiger så mycket att pengar bli mycket mindre värda. Så om man sparat pengar på banken så blir de mindre värda och man måste ha mycket för att det ska räcka till något. Men om man har investerat i t.ex. fastigheter så är det tryggare.
13. Orsak till inflation: Om efterfrågan är stor eftersom hushållen har mycket pengar så höjer företagen priserna. Om dessutom det är ont om arbetskraft måste företagen höja lönerna för sina anställda för att de ska stanna, då måste de också höja priserna för att fortfarande gå med vinst. Om varor man importerar går upp i pris (olja t.ex.) så höjs priserna i Sverige också.
14. Att stoppa inflation: Dämpa efterfrågan genom att höja skatten, införa tvångssparande, höja räntan eller dra in bidrag.
2. Bruttoinkomst: Inkomst före skatt
Nettoinkomst: Inkomst efter skatt
Disponibel inkomst: Nettoinkomst + eventuella bidrag, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag
3. Produktionsfaktorer: Arbetskraft, material, realkapital, kunskap och pengar.
4. Marknadsformer: Fri konkurrens - flera olika företag som konkurrerar om att sälja samma vara/ tjänst, då måste alltid företagen leverera så bra och billiga produkter/ tjänster så möjligt, vilket i teorin leder till en billiga marknader med bra kvalité.
Oligopol - När bara några företag säljer samma vara/ tjänst. Finns risk för priskarteller, när företagen kommer överens om att styra priset.
Monopol - ett företag ensam styr en hel marknad
5. Prissättning, jämviktspris: Köpare vill köpa billigt, säljare vill sälja dyrt. Priset styrs av utbud (hur mycket av en vara det finns) och efterfrågan (hur många som vill köpa varan och hur mycket de vill ha den), priset sätts där utbud och efterfrågan möts, jämviktspriset.
6. Olika slags företag: Privatägda - ägs av en person
Kooperativa företag - ägs av medlemmar
Offentliga företag - statligt ägda
7. Aktier: En liten del i ett företag som man kan köpa som privatperson. När det går bra för företaget går aktien upp i värden och när det går sämre sjunker den. Om företaget går i konkurs blir aktien värdelös. Man handlar aktierna på börsen.
8. BNP: Värdet på allt som produceras i ett land.
9. Fördelar och nackdelar med BNP:
Fördelar - lätt att jämföra olika länders rikedomar
Nackdelar - utbyten av tjänster, hushållsarbete och svartjobb kommer inte med i beräkningen. Visar inte heller konsekvenserna av all produktion, t.ex. miljöförstöring.
10. Orsaker till arbetslöshet: Liten efterfrågan, då måste företagen minska produktionen vilket innebär minskad arbetskraft. Om lönerna är för höga kan det bli mer lönsamt för företagen att köpa in utländska varor och minska produktionen i Sverige, vilket innebär mindre jobb för svenska arbetare.
11. Sätt att minska arbetslösheten: Staten kan skapa efterfrågan genom att starta statliga projekt som vägbyggen. Om staten minskar skatten och ger mer bidrag till hushållen så får människor mer pengar att köpa varor för, vilket ökar efterfrågan.
12. Inflation: Priserna stiger så mycket att pengar bli mycket mindre värda. Så om man sparat pengar på banken så blir de mindre värda och man måste ha mycket för att det ska räcka till något. Men om man har investerat i t.ex. fastigheter så är det tryggare.
13. Orsak till inflation: Om efterfrågan är stor eftersom hushållen har mycket pengar så höjer företagen priserna. Om dessutom det är ont om arbetskraft måste företagen höja lönerna för sina anställda för att de ska stanna, då måste de också höja priserna för att fortfarande gå med vinst. Om varor man importerar går upp i pris (olja t.ex.) så höjs priserna i Sverige också.
14. Att stoppa inflation: Dämpa efterfrågan genom att höja skatten, införa tvångssparande, höja räntan eller dra in bidrag.
måndag 22 augusti 2016
I en klännings spår - uppgifter
1.
A. Camilla - köper, Jens - inköp till affär i Sverige, Piseth - förman på fabriken, Ravy - jobbar på fabriken, Mufazar - jobbar på bomullsfälten, svenska klädmärket, fabriken i Kambodja och fältet i Uzbekistan.
B. Textilvaror, teknik.
2. Det blir billigt för båda Jens och Camilla på bekostnad av att Ravy och Mufaza har dålig lön och kassa arbetsförhållanden. Jens kan förlora på det om Ravys och Mufazas arbetsförhållanden blir upptäckta, då får företaget Jens jobbar på dåligt rykte.
3. Ravy verkar ju ha valt att flytta till stan för att jobba i fabriken, om hon inte gjort det hade hon jobbat med det hon jobbade med innan, kanske något ännu värre. Mufaza blev tvingad att jobba på bomullsfältet men om han inte hade blivit det kanske han kunde fått gå i skolan och få ett bättre jobb.
4.
A. Mycket transport, antagligen billigt transportmedel som är sämre för miljön(mycket utsläpp, mer växthuseffekt). Gifter på bomullsfälten, kan komma i sjöar, hav och påverka ekosystem. Fabriken släpper säkert ut den del växthusgaser.
B. Sluta använda kemikalier på bomullsfälten, bättre transportalternativ (antar att den är dålig). Flytta allting närmare landet där det säljs (Sverige).
C. Det blir dyrare för Camilla och Jens, men Jens företags rykte kanske bättras på. Ravy och Mufazar får antagligen sämre lön. Men Mufazar slipper bli förgiftad och luften där de bor blir förmodligen bättre.
5.
A. Bangladesh och Vietnam
B. Vi styr ju marknaden om vi vill, om vi slutar köpa kläder som görs i fabriker med dåliga arbetsförhållanden slutar företag köpa in och sälja dem.
A. Camilla - köper, Jens - inköp till affär i Sverige, Piseth - förman på fabriken, Ravy - jobbar på fabriken, Mufazar - jobbar på bomullsfälten, svenska klädmärket, fabriken i Kambodja och fältet i Uzbekistan.
B. Textilvaror, teknik.
2. Det blir billigt för båda Jens och Camilla på bekostnad av att Ravy och Mufaza har dålig lön och kassa arbetsförhållanden. Jens kan förlora på det om Ravys och Mufazas arbetsförhållanden blir upptäckta, då får företaget Jens jobbar på dåligt rykte.
3. Ravy verkar ju ha valt att flytta till stan för att jobba i fabriken, om hon inte gjort det hade hon jobbat med det hon jobbade med innan, kanske något ännu värre. Mufaza blev tvingad att jobba på bomullsfältet men om han inte hade blivit det kanske han kunde fått gå i skolan och få ett bättre jobb.
4.
A. Mycket transport, antagligen billigt transportmedel som är sämre för miljön(mycket utsläpp, mer växthuseffekt). Gifter på bomullsfälten, kan komma i sjöar, hav och påverka ekosystem. Fabriken släpper säkert ut den del växthusgaser.
B. Sluta använda kemikalier på bomullsfälten, bättre transportalternativ (antar att den är dålig). Flytta allting närmare landet där det säljs (Sverige).
C. Det blir dyrare för Camilla och Jens, men Jens företags rykte kanske bättras på. Ravy och Mufazar får antagligen sämre lön. Men Mufazar slipper bli förgiftad och luften där de bor blir förmodligen bättre.
5.
A. Bangladesh och Vietnam
B. Vi styr ju marknaden om vi vill, om vi slutar köpa kläder som görs i fabriker med dåliga arbetsförhållanden slutar företag köpa in och sälja dem.
torsdag 18 augusti 2016
Ökat antal bilbränder i Sverige
Bilbränderna i Sverige, framförallt Malmö har ökat kraftigt under sommaren. Under perioden första juni till 9 augusti brann 64 bilar i Malmö, varav 31 i förorten Rosengård.I stort sett alla av bilbränderna bedöms vara anlagda. Eva Andersson, professor i kulturgeografi, har gjort en studie som pekar på att det finns en koppling mellan en ökad boendesegregation och upplopp.
Vad ska man då göra för att minska bilbränderna?
Jag tycker man kan börja med mer poliser och övervakning närvarande på parkeringarna under framförallt den tiden när de flesta av bränderna uppstår: klockan 1 till 5, på nätterna, både helg vardag.
Men det är bara en kortsiktig lösning och en något resurskrävande. Jag tror att man senare måste börja jobba på den långsiktiga lösningen, att hindra folk från att komma utanför samhället. Eva Anderssons studie pekar på att en ökad boendesegregation kan vara orsaken, det kan det säkert, men jag tror att det största problemet är att folk känner sig så maktlösa att de måste göra något så drastiskt. Jag tror att de män som gör detta hade känt så och gjort det även om de hade bott i en "bättre" del av stan. Det känns viktigare att de får jobb och kommer bort från kriminaliteten. Satsa mer resurser på skolan och barn med särskilda behov och skapa fler jobb. Det är nog ingen som vill bli kriminell från början, men om man inte har något annat sätt att få in pengar så blir det en sista utväg. När man väl är inne i det kriminella livet är det lätt att bli frustrerad och känna sig maktlös. Då kan bilbränder säkert kännas som det enda sättet att få uppmärksamhet och synas.
Jag tycker man kan jämföra det med övergreppen på festivaler runt om i Sverige. Man kan säkert minska brottsligheten med mer övervakning och poliser på plats. Men för att verkligen komma fixa det måste man gå djupare, i bilbrändernas fall: minska antalet människor som lever i brottslighet och utanför samhället och i övergreppen på festivalernas fall: ändra sättet en del män tycker det är okej att utnyttja kvinnor, det är precis som brottsligheten ett samhällsproblem som man måste fixas över en längre tid och kanske till och me flera generationer.
Källor:
http://www.svd.se/dramatisk-okning-av-bilbrander-i-malmo
Deras källa i sin tur: Räddningstjänsten syd, den myndighet som är närmast bilbränderna.
Vad ska man då göra för att minska bilbränderna?
Jag tycker man kan börja med mer poliser och övervakning närvarande på parkeringarna under framförallt den tiden när de flesta av bränderna uppstår: klockan 1 till 5, på nätterna, både helg vardag.
Men det är bara en kortsiktig lösning och en något resurskrävande. Jag tror att man senare måste börja jobba på den långsiktiga lösningen, att hindra folk från att komma utanför samhället. Eva Anderssons studie pekar på att en ökad boendesegregation kan vara orsaken, det kan det säkert, men jag tror att det största problemet är att folk känner sig så maktlösa att de måste göra något så drastiskt. Jag tror att de män som gör detta hade känt så och gjort det även om de hade bott i en "bättre" del av stan. Det känns viktigare att de får jobb och kommer bort från kriminaliteten. Satsa mer resurser på skolan och barn med särskilda behov och skapa fler jobb. Det är nog ingen som vill bli kriminell från början, men om man inte har något annat sätt att få in pengar så blir det en sista utväg. När man väl är inne i det kriminella livet är det lätt att bli frustrerad och känna sig maktlös. Då kan bilbränder säkert kännas som det enda sättet att få uppmärksamhet och synas.
Jag tycker man kan jämföra det med övergreppen på festivaler runt om i Sverige. Man kan säkert minska brottsligheten med mer övervakning och poliser på plats. Men för att verkligen komma fixa det måste man gå djupare, i bilbrändernas fall: minska antalet människor som lever i brottslighet och utanför samhället och i övergreppen på festivalernas fall: ändra sättet en del män tycker det är okej att utnyttja kvinnor, det är precis som brottsligheten ett samhällsproblem som man måste fixas över en längre tid och kanske till och me flera generationer.
Källor:
http://www.svd.se/dramatisk-okning-av-bilbrander-i-malmo
Deras källa i sin tur: Räddningstjänsten syd, den myndighet som är närmast bilbränderna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)