1. Var ligger slottet Versailles?
I staden Versailles 15km utanför Paris
2. Vem lät bygga Versailles?
Ludvig XIV (ä.k. solkungen)
3. Nämn fakta om arbetet med att bygga slottet:
Det startade 1661 och det tog 50 år att bygga, det byggdes nästan enbart med statens pengar.
4. Nämn fakta om hygienen:
Den var dålig, det fanns bara ett badkar och det användes som toalett och en toalett åt kungen.
5. Nämn fakta om fontänerna:
De krävde mer vatten än vad som fanns till hela Paris, man tog vattnet i ett invecklat kanalsystem från floden Seine. Men vattnet räckte ändå inte till att alla skulle spruta samtidigt, så tjänare fick se till att när kungen gick igenom trädgården så sprutade den han var vid.
6. Vad hände med kungafamiljen 1789?
Kvinnor vandrade till Versailles för att ta kungafamiljen till Paris och få ner priserna på bröd, efter lite bråk med livvakter så slutade det med att kungafamiljen fick bo i ett slott i Paris istället.
måndag 30 maj 2016
Referat Jonathan Swift
Jonathan
Swift
Swift är mest ihågkommen för sin bok ”Gullivers resor”
(1726), den handlar om en skeppsläkare som gör resor till fyra olika öar:
Lilliput, där medellängden på folket är 15cm, Brobdingnag, landet som är
befolkat av jättar, Laputa, vetenskapsmännen och filosofernas ö och till slut
Houyhnhnmernas land, invånarna är hästar med tvåbenta illaluktande,
människoliknande varelser som slavar.
Boken är en satirisk skildring av det engelska dåtida
samhället. Boken gjordes senare om till en barnbok.
Swift föddes 1665, hans pappa dog innan han var född. Hans
dröm var att bli biskop men han blev inte mer än domprost i Dublin. Innan han
blev präst jobbade han åt en diplomat i London. 1729 skrev han ”Ett
anspråkslöst förslag” en satirisk text om fattigdomen i Irland. I slutet av
sitt liv blev han psykiskt och fysiskt sjuk.
måndag 23 maj 2016
"Angivaren" - Uppgifter
1. Hur gick det till då huvudpersonen tog pennstumpen?
Hans klass hade sina sånglektioner i ett annat klassrum än de andra lektionerna. En dag hittade han en liten blå pennstump på sin plats som han tog.
2. Hur kom det sig att Perre fick halva blombuketten?
Huvudpersonen berättade för Perre att han hade tagit pennstumpen, då krävde Perre att få halva blombuketten, annars skulle han berätta för fröken.
3. Varför kallas huvudpersonen ut i korridoren? Vad händer?
Trots att Perre fick halva blombuketten berättade han för fröken att huvudpersonen hade tagit en penna. Så då tog fröken ut honom i korridoren på slöjdtimmen för att prata med honom. Hon tvingade honom att hämta pennan hemma och lämna tillbaka den.
4. Varför handlar berättelsen plötsligt om en gul penna?
Huvudpersonen visste inte var han hade lagt den blå pennstumpen, så när han gick hem för att hämta den hämtade han istället en ny gul penna.
5. Hur reagerar den lilla tjocka flickan då fröken talar med henne om den gula pennan?
Hon ljuger och säger att det är hennes penna.
Hans klass hade sina sånglektioner i ett annat klassrum än de andra lektionerna. En dag hittade han en liten blå pennstump på sin plats som han tog.
2. Hur kom det sig att Perre fick halva blombuketten?
Huvudpersonen berättade för Perre att han hade tagit pennstumpen, då krävde Perre att få halva blombuketten, annars skulle han berätta för fröken.
3. Varför kallas huvudpersonen ut i korridoren? Vad händer?
Trots att Perre fick halva blombuketten berättade han för fröken att huvudpersonen hade tagit en penna. Så då tog fröken ut honom i korridoren på slöjdtimmen för att prata med honom. Hon tvingade honom att hämta pennan hemma och lämna tillbaka den.
4. Varför handlar berättelsen plötsligt om en gul penna?
Huvudpersonen visste inte var han hade lagt den blå pennstumpen, så när han gick hem för att hämta den hämtade han istället en ny gul penna.
5. Hur reagerar den lilla tjocka flickan då fröken talar med henne om den gula pennan?
Hon ljuger och säger att det är hennes penna.
tisdag 17 maj 2016
Frågor Fr. revolutionen s.143 Utkik
Varför firar Frankrike nationaldag 14 juli?
Det var det datumet som Bastiljen stormades, vilket brukar kallas startskottet för Franska revolutionen.
Det fanns många orsaker till den franska ekonomiska kris i slutet av 1780-talet. Vilka känner du till? Vilken av dessa orsaker tycker du är viktigast? Varför?
Frankrike hade deltagit i två olika krig, först sjuårskriget mot Storbritannien och Spanien om mark i Amerika och sedan mot Storbritannien tillsammans med USA, krigen kostade mycket pengar som Frankrike hade behövt låna. Kungen var inte särskilt intresserad av politik och ekonomi. Det var missväxt i Frankrike och priserna på mat steg. Alla betalade inte heller skatt, bara tredje ståndet. Jag tycker att kungens ointresse i politik och ekonomi är den viktigaste orsaken. Jag tror att en skickligare kung hade kunnat reda ut de andra kriserna och skaffa en nödplan, men när han inte brydde sig om det så blev det bara värre.
Varför förvandlades generalstäderna till en nationalförsamling? Vilka vann och vilka förlorade på detta?
Kungen blev nervös när frågor om jämlikhet osv började tas upp av det tredje ståndet, han var orolig över att förlora sin makt så han stängde generalstäderna. Då gick det tredje ståndet till ett bollhus i närheten, låste in sig och sa till varandra:
- "Vi kommer inte gå ut från detta huset förrän vi har skrivit en författning".
De skrev författningen och nationalförsamlingen, där alla hade en röst var skapades.
Det var det datumet som Bastiljen stormades, vilket brukar kallas startskottet för Franska revolutionen.
Det fanns många orsaker till den franska ekonomiska kris i slutet av 1780-talet. Vilka känner du till? Vilken av dessa orsaker tycker du är viktigast? Varför?
Frankrike hade deltagit i två olika krig, först sjuårskriget mot Storbritannien och Spanien om mark i Amerika och sedan mot Storbritannien tillsammans med USA, krigen kostade mycket pengar som Frankrike hade behövt låna. Kungen var inte särskilt intresserad av politik och ekonomi. Det var missväxt i Frankrike och priserna på mat steg. Alla betalade inte heller skatt, bara tredje ståndet. Jag tycker att kungens ointresse i politik och ekonomi är den viktigaste orsaken. Jag tror att en skickligare kung hade kunnat reda ut de andra kriserna och skaffa en nödplan, men när han inte brydde sig om det så blev det bara värre.
Varför förvandlades generalstäderna till en nationalförsamling? Vilka vann och vilka förlorade på detta?
Kungen blev nervös när frågor om jämlikhet osv började tas upp av det tredje ståndet, han var orolig över att förlora sin makt så han stängde generalstäderna. Då gick det tredje ståndet till ett bollhus i närheten, låste in sig och sa till varandra:
- "Vi kommer inte gå ut från detta huset förrän vi har skrivit en författning".
De skrev författningen och nationalförsamlingen, där alla hade en röst var skapades.
tisdag 10 maj 2016
Reportage med Anna Maria Lenngren
En kvinna före sin tid
Anna Maria Lenngren var en av sin tid största poeter, trots att många av hennes verk var anonyma för allmänheten. Jag har fått tag på en gammal intervju med henne som aldrig publicerats. Idag, 200 år sedan hennes dödsdag, har jag bestämt mig för att sammanställa ett reportage. Det diskuteras jämställdhet, att skriva anonymt och hennes mest ihågkomna verk. Ni får också höra en del funderingar från mitt perspektiv, 2000-talets perspektiv.Ungefär en kvarts promenad från mitt kontor bor Anna Maria Lenngren. Det är en solig aprildag i Uppsala år 1800. Igår kröntes Gustav IV och eftersom det är lördag idag så gör sig människorna i staden redo för att fira, även fast en del verkar göra det mer av plikt än vilja. När Anna Maria tackade ja till inbjudan sa hon att hon inte var en särskilt stor supporter till varken kungen eller festande. Just därför har hon nog fått tid till en intervju. Jag svänger sista svängen och trampar nästan snett på en utav kullerstenarna, jag tänker att det måste finnas en bekvämare lösning för underlag. Där, på hörnet ligger den lilla gröna stugan som hon bor i. På gaveln där ytterdörren finns, finns också ett litet fönster, i vilket man ser små hemtrevliga gardiner och en fin rumslind. Jag knackar försiktigt på den vitmålade dörren. Efter bara några sekunder hör jag hur någon ropar och sedan knarret från dörren när den öppnas.
Inne i huset med ett välkomnande leende står Anna Maria Lenngren, hon har kort hår såväl som kropp. En kroppsform något mer bastant än snittet vittnar om ett hyfsat stillasittande liv, med god till gång till smakfull mat. Hon hälsar mig välkommen och visar mig snabbt runt i huset. Även om jag kanske borde vara förberedd på det så blir jag chockad av hur mycket böcker som finns överallt, ett namn som dyker upp ofta är Voltaire. Hon visar mig in på sitt kontor.
Uppväxten
När vi sedan sätter oss och börjar prata berättar hon om hur hon växte upp i Uppsala, i kvarteret Ånäbben. Om hur hennes far var lärare i latin på universitetet, han lärde också Anna Maria latin redan när hon var ung. När hon sedan blev äldre hjälpte hon sin pappa att undervisa studenterna.
Det slog mig när jag läste denna delen att det måste ha varit relativt ovanligt med en flicka som fick en såpass bra utbildning. Vi kanske har Anna Marias pappa att tacka för att han utbildade en av dåtidens stora förebilder, både inom litteratur och jämställdhet.
Jämställdhet
Under mina efterforskningar så tycker jag mig märka att jämställdhet är huvudämnet i Anna Marias texter, och detta bekräftar hon också under intervjun. Som en följdfråga undrar jag då om hon ser sig själv som en del i den omdiskuterade kvinnorörelsen, vilket hon svarar att hon absolut gör.
I efterhand har en av Anna Marias största inspirationskällor blivit starkt ifrågasatt för sin kvinnosyn, jag undrar hur Anna Maria uppfattade det när hon läste hans arbeten. Jag antar att man helt enkelt fick bortse från det på den tiden eftersom praktiskt taget alla, framförallt män, hade en något unken kvinnosyn. Anna Maria fick ta till vara på allt det som var bra i hans texter.
Ett anonymt geni
En del personer som har insyn i svensk litteratur, framförallt den nära vännen Johan Henric Kellgren frågar sig hur en så begåvad poet inte har fått mer erkännande i litteraturkretsar. Innan intervjun tog jag reda på detta via den Svenska Akademin, deras svar var att de flera gånger frågat Anna Maria om de skulle kunna få uttrycka sin uppskattning på något sätt, men hon har tydligt tackat nej.
- Varför var du så envis med att vara anonym i dina texter och inte ta emot erkännande, undrar jag?
Hon säger då att:
- När man uttrycker sig om jämställdhet och kvinnors rätt i samhället får man många meningsmotståndare, främst män.
- Så du använder anonymiteten som ett skydd mot folk som tycker annorlunda, frågar jag vidare?
- Det skulle man kunna säga.
Man skulle kunna tro att Anna Maria hoppades att folk om 200 år skulle slippa bekymra sig om skydd på grund av sina politiska åsikter. Tyvärr behöver folk fortfarande, även i Sverige, leva ständigt vaksamma på grund av politiska uttalanden.
Ett verk som fortfarande lever kvar
Slutligen så diskuterar vi texten som enligt henne själv är den populäraste hon har skrivit, pojkarna, texten som handlar om minnen från hennes egen barndom. Man kan även hitta spår av satir och kritik mot det feodala samhället.
- Varför tror du den blev så populär?
Hon kliar sig lite på hakan och suckar fundersamt:
- Jag tror det har att göra med att jag skriver om minnen från framförallt skoltiden, jag tror många känner igen sig.
Långt efter Anna Marias död så citerade man texten på klassträffar. Ett passande val, med tanke på att texten till stor del handlar minnen från hennes egen skoltid. Men texten innehåller också hyllningar till den franska revolutionens idéer, kanske kan textens popularitet ha varit en del i revolutionens spridningar i Sverige?
Text: Arvid Rydström
måndag 9 maj 2016
Konsekvenser - Fr. Revolutionen
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är viktigast eftersom om man följer de mänskliga rättigheterna (så mycket som möjligt) så kommer de andra sakerna också. Det är en bra riktlinje för alla länder och makthavare att följa för ett rättvist samhälle
Pressfrihet
Pressfrihet är näst viktigast eftersom det är ett måste att låta medier granska makthavarna nästan villkorslöst för att hindra någon att lura sig förbi demokratin. Jag tycker tidningar och andra medier har en viktig roll i att berätta för folket vem det är som styr deras land och hur osv.. Det är också viktigt med flera olika medier med olika agendor så man kan skapa sig en nyanserad bild.Lagen lika för alla - vilket yrke som helst
Alla kan aldrig ha samma möjlighet att bli eller göra alla saker, men om alla åtminstone har rätten att kunna bli det så är det möjligt för vem som helst att bli vad som helst. Då minskar risken för missnöje, vilket minskar risken för uppror och krig. Man missar kanske inte heller människor som har talang för ett yrke bara för de inte har rätt att utöva det, istället kan de människorna bidra till att för samhället framåt.
Staten står för undervisningen
Det är viktigt att en oberoende stat sköter undervisningen istället för t.ex. kyrkan som undervisar kristna värderingar. Kyrkan har länge straffat folk för nya vetenskapliga upptäckter så jag tror att när staten styr så kan vetenskapen drivas framåt enklare.
Religionsfrihet
Religionsfrihet kommer sist på listan, mest för att religion blir mindre och mindre betydande nästan överallt i hela världen. Religionsfrihet är viktigt för att skapa en acceptans mellan människor med olika sätt att se på religion och olika religioner. Om alla får utöva sin egen religion som de vill är det svårare för missnöjesgrupper som t.ex. IS att rekrytera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)