Enligt en granskning av Aftonbladet så kan Jokarjo, ett företag som sysslar med asylboenden, fakturera Migrationsverket över en halv miljard kronor för totalt 44 olika boenden under perioden januari till augusti. VD:n Bert Karlsson säger att företaget Jokarjo, som ägs av Bert Karlssons dotter och son, totalt kommer att ha fakturerat en miljard kronor innan året är slut.
Jokarjo har fått mycket kritik i media för att förhållandena i boendena är för dåliga, med bl.a. för näringsfattig mat.
Denna situationen tycker jag liknar den omdiskuterade situationen med privata skolor, äldreboenden, vårdcentraler osv... Många är emot en privatisering p.g.a. risken att vinsten blir för drivande och standarden blir för dålig. Precis på samma sätt tror jag att många är rädda för hur förhållandena blir på Jokarjos boenden när det finns vinst att hämta ut, särskilt kanske när det är just Bert Karlsson som har chansen att hämta ut den.
Men jag tror att om man bara ser till att granska de privata aktörerna tillräckligt hårt och se till att kraven på förhållandena följs ordentligt så är det bra att Migrationsverket i det här fallet kan få hjälp att hantera strömmen av flyktingar som de annars hade fått problem att hjälpa. Alternativet är ju att de alla de tusentals flyktingar (som mest har det bott 9000 flyktingar på Jokarjos anläggningar samtidigt) inte skulle kunna få någon hjälp alls, eller kanske få sova på gatan.
Jag kan också förstå om man kanske tycker att det är lite skumt att en man som en gång var med och bildade ett högerpopulistiskt parti ska kunna tjäna miljoner på att folk behöver fly från sina hem. Jag tycker också det låter konstigt, men jag tror ärligt talat inte de tusentals flyktingar som har behövt lämna allt bryr sig om vem som driver företaget som de tillfälligt får bo hos.
Källor:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/jackpott-for-bolag-i-asylbranschen/ - refererar till uppgifter från Sveriges radio
http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23528667.ab - egen granskning av Migrationsverkets betalningar till företag + intervju med VD:n för Jokarjo, Bert Karlsson
lördag 17 september 2016
torsdag 15 september 2016
Ingen förändring i reporäntan
Riksbankschefen meddelade den 9/7 att reporäntan kommer att fortsätta ligga på -0,50%. Anledningen är att inflationen ännu inte har riktigt har nått de 2% som är riksbankens mål. Samtidigt är också räntorna i andra länder låga, då borde Sverige också ha det, säger riksbankschefen Stefan Ingves. Han säger också att man planerar att börja höja räntan igen 2017 då man bedömer att inflationen ska ha gått upp till 2%.
Många tycker att man ska höja reporäntan för att få ner bostadspriserna, som är väldigt höga. Om man höjer reporäntan höjs räntan vid lån av privatpersoner vilket innebär att det blir dyrare att ta ett lån. När räntan är så låg som den är nu så är det billigt att ta ett lån. Det betyder att fler människor kan ta större lån, vilket i sin tur betyder att fler har råd att köpa bostad, vilket höjer efterfrågan och driver upp priset. Därför tycker många att man ska höja räntan så man minskar efterfrågan och därmed sänker bostadspriserna.
Riksbankschefen tyckte att eftersom inflationen var låg på andra håll skulle man få ner bopriserna med andra verktyg som t.ex. bolånetak. Jag tycker det låter rimligt att försöka använda andra verktyg för att få bostadspriserna ner i nivå med andra priser.
Jag tycker det riksbankschefen säger låter vettigt, men jag är osäker på hur mycket man kan driva ner priserna med ett bolånetak, och eftersom jag själv ganska snart ska försöka skaffa en egen bostad hoppas jag ju verkligen att de lyckas på ett eller annat sätt.
Källor:
Stefan Ingves på Aktuellt, riksbankschefen, förstahandskälla.
Många tycker att man ska höja reporäntan för att få ner bostadspriserna, som är väldigt höga. Om man höjer reporäntan höjs räntan vid lån av privatpersoner vilket innebär att det blir dyrare att ta ett lån. När räntan är så låg som den är nu så är det billigt att ta ett lån. Det betyder att fler människor kan ta större lån, vilket i sin tur betyder att fler har råd att köpa bostad, vilket höjer efterfrågan och driver upp priset. Därför tycker många att man ska höja räntan så man minskar efterfrågan och därmed sänker bostadspriserna.
Riksbankschefen tyckte att eftersom inflationen var låg på andra håll skulle man få ner bopriserna med andra verktyg som t.ex. bolånetak. Jag tycker det låter rimligt att försöka använda andra verktyg för att få bostadspriserna ner i nivå med andra priser.
Jag tycker det riksbankschefen säger låter vettigt, men jag är osäker på hur mycket man kan driva ner priserna med ett bolånetak, och eftersom jag själv ganska snart ska försöka skaffa en egen bostad hoppas jag ju verkligen att de lyckas på ett eller annat sätt.
Källor:
Stefan Ingves på Aktuellt, riksbankschefen, förstahandskälla.
torsdag 8 september 2016
Återinförd värnplikt
Regeringen har startat en utredning ledd av Annika Nordgren
Christensen, f.d. försvarspolitiker och riksdagsledamot för miljöpartiet, för
att hitta lösningar på bristen av personal i försvarsmakten. Ett av förslagen
sägs vara ett återinförande av värnplikten. Värnplikten sattes i vila 2010 men
samtidigt fick regeringen mandat att åter ta upp hela eller delar av den av
beredskapsskäl. Det betyder att om regeringen skulle bestämma sig för att ta
tillbaka värnplikten så skulle förslaget inte behöva gå igenom riksdagen.
Jag personligen tycker inte man ska ta tillbaka värnplikten
fullt så som den var innan, helt obligatorisk. Dels tycker jag inte det stämmer
överens med de mänskliga rättigheterna, att varje människa bestämmer över sin
egen kropp. Sedan tror jag inte det är ett effektivt sätt att bygga ett
försvar, med mestadels människor som inte vill vara där. Jag tror att om en
person inte vill vara soldat eller fältläkare (t.ex.) så kommer inte hen göra
ett bra jobb som en sådan heller.
Men jag kan ändå förstå varför vissa tycker att det ska
komma tillbaka. Jag kan tänka mig att många är oroliga över problemen i vårt
försvar när det är så pass oroligt i världen som det är nu.
Man kan jämföra värnplikten med skolplikten, även fast många
fler antagligen har moraliska problem med militären än skolan så är det ju
faktiskt samma sak.
Jag tycker som sagt inte man ska återinföra värnplikten men
som ett alternativ tycker jag man försöka värva och öka antalet frivilliga på
annat sätt. T.ex. genom att ge mer pengar till försvarsmakten så de kan erbjuda
högre löner eller andra förbättringar i standarden som soldat och andra jobb
inom försvaret. Och mer marknadsförening om försvarsmakten till ungdomar
tidigare. Kanske klassbesök på olika försvarsanläggningar för att väcka
intresset.
Källor:
SVD använder i artikeln förstahandskällor så som:
utredningsdirektiven av regeringen, uttalanden och kommentarer av försvarsministern,
utredningsledaren Anna Christensen.
Två tveksammare källor i artikeln menar att
Rekryteringsmyndigheten redan 2017 kan börja skicka frågeformulär till alla
landets 17-åringar (från ”uppgift till SVD”) och ett stycke om betydelsen av
frågan för försvarsminister Peter Hultqvist del kommer från ”en väl placerad
källa”. I och med att båda av de två källorna är anonyma så kan man inte själva
värdera trovärdigheten i dem, utan man kan bara lita på SVD:s egna kommentarer
om sina egna källor.
Jävligt bra kvalité - Alexander Nilsson (blivande entreprenör, proffsinvesterare och proffisionell gamer och och pingispelare)
Jävligt bra kvalité - Alexander Nilsson (blivande entreprenör, proffsinvesterare och proffisionell gamer och och pingispelare)
torsdag 1 september 2016
Utkik frågor s. 168 - 169
1. Förklara begreppet ekonomi.
Att hushålla med sina resurser, oftast pengar.
2. Budget.
Ekonomisk planering, planera utgifter efter inkomst.
3. Vilka är ekonomins tre grundfrågor?
1. Vad ska produceras?
1. Hur ska det produceras?
1 .För vem ska producera det?
4.
A. Redogör för vad marknadsekonomi och planekonomi innebär.
Marknadsekonomi - Fri konkurrens, att priset bestäms genom att företagen konkurrerar.
Planekonomi - Att staten planerar produktionen och sedan bestämmer ett pris som varorna sedan säljs för.
B. Förklara hur man kan besvara ekonomins tre grundfrågor genom marknadsekonomi respektive planekonomi.
Marknadsekonomi - Företagen bestämmer utefter kundernas behov vad som ska produceras, de väljer hur det ska produceras efter kundernas behov (t.ex. vill de ha närodlat eller billigt) och kollar efterfrågan.
Planekonomi - staten bestämmer vad och hur mycket som ska produceras, staten bestämmer hur det ska produceras, var. Staten kollar efterfrågan men eftersom de planerar för flera år framåt ändras efterfrågan och det blir överskott av vissa varor men underskott av andra.
5. Förklara begreppen utbud och efterfrågan.
Utbud - Hur mycket som finns och är tillgängligt
Efterfrågan - Hur mycket, hur många som vill ha det som säljs.
Jämviktspriset - där utbud och efterfrågan möts.
6. Vilka aktörer är inblandade i det ekonomiska kretsloppet?
Banken, staten, företagen, hushållen, utland
7.
a. Företag och hushåll. Företag ger jobb åt hushåll. Hushåll köper företags varor.
b. Företag betalar skatt, lånar, ger ränta, sätter in pengar på bank, säljer varor till hushåll och offentliga sektorn, exporterar och importerar till och från utlandet, får bidrag. Hushåll betalar skatt, får bidrag/ välfärd, köper varor från företag och jobbar, lånar och sparar på banken, semestrar och importerar från utlandet.
c. Alla delar påverkas om någon del förändras, om t.ex. företagen och den offentliga sektorn minskar lönerna: Kan inte hushållen spara lika mycket pengar på bankerna, då får bankerna inte in så mycket pengar och kan inte låna ut så mycket, då stiger låneräntorna, hushållen kan heller inte köpa lika mycket varor av företagen, då minskar efterfrågan, då minskar företagen produktionen och måste sparka arbetare, då ökar arbetslösheten, offentliga sektorn måste betala mer bidrag och får samtidigt in mindre skatt, då minskar kanske kvalitén på välfärden eftersom offentliga sektorn har mindre pengar.
8.
a. Förklara vad hög- och lågkonjuktur innebär.
Högkonjunktur - det går ekonomiskt bra, låg arbetslöshet, hög efterfrågan.
b. Hur kan en högkonjunktur förändras till en lågkonjunktur?
Om det är högkonjunktur blir det oftast inflation eftersom efterfrågan stiger, då stiger priserna, om inflationen går upp för mycket blir marknaden osäker, exporten blir sämre också eftersom svenska varor är dyrare, då blir det billigare att importera, svenska företag tillverkar inte lika mycket, måste säga upp jobb och folk blir arbetslösa och fattiga, det blir lågkonjunktur.
9. Vad är inflation?
a. Pengarna blir värda mindre och priserna går upp.
b. Osäker marknad, man vet inte till vilket pris man ska sälja sina varor, eller vad man ska köpa för. Svenska varor blir för dyra för att konkurrera på världsmarknaden.
10. Hur kan en lågkonjunktur vändas genom
a. finanspolitik?
b. penningpolitik?
11. Vad betyder ekonomisk globalisering?
Man kan handla över hela världen, över nationernas gränser.
12. Hur mäter man välstånd?
HDI - fattigdom, livslängd och utbildning
BNP -produktion inom landet
13.
a.
Större marknad, köpa och sälja varor över hela världen. Högre arbetslöshet i Sverige eftersom det är billigare att producera utomlands
b.
BNP och HDI
1.
a. Hur mycket har Sveriges BNP per capita ökat mellan 1990 och 2011?
60 000
b. Hur stor är skillnaden mellan det land med störst BNP per capita och det med lägst BNP per capita år 2011 samt år 1990
2011 - 265 000
1990 - 210 000
c. Vilka länder har ökat sin HDI mest mellan 1990 och 2011?
Ghana och Ekvatorialguinea
d. Vilket land har ökat sin BNP per capita mest mellan åren 1990 och 2011?
Ekvatorialguinea
e. Med hjälp av det du har läst om HDI och BNP vad kan du dra för slutsatser av ovanstående diagram?
Ghana har ökat mycket i HDI men inte så mycket i BNP per capita, det kan betyda att de har satsat mycket på utbildning, sjukvård och arbetsförhållanden. Företag kanske inte är lika benägna att öppna fabriker i Ghana då för det är inte lika billigt.
USA har ökat i BNP per capita men inte så mycket i HDI, det kan bero på att USA redan är väldigt högt upp på HDI skalan, och det blir ju svårare att förbättra saker om de redan är väldigt bra.
2.
a. Vilket hade högst BNP per capita 2012?
Luxemburg
b. Vilket land hade högst HDI?
Norge
c. Vilket eller vilka länder hade ungefär samma rankning på de två skalorna?
Sverige, Ghana, Norge
d. För vilka länder var skillnaden mellan rankningsätten stor?
Luxemburg, Qatar, Ekvatorialguinea
e. Utifrån diagrammen, vad kan du säga om levnadsförhållandena i Ekvatorialguinea?
De är väldigt dåliga, de rika har antagligen blivit mycket rikare eftersom BNP har gått upp väldigt mycket, men eftersom HDI inte har gått upp så mycket är levnadsförhållandena fortfarande dåliga, särskilt för de fattiga.
Att hushålla med sina resurser, oftast pengar.
2. Budget.
Ekonomisk planering, planera utgifter efter inkomst.
3. Vilka är ekonomins tre grundfrågor?
1. Vad ska produceras?
1. Hur ska det produceras?
1 .För vem ska producera det?
4.
A. Redogör för vad marknadsekonomi och planekonomi innebär.
Marknadsekonomi - Fri konkurrens, att priset bestäms genom att företagen konkurrerar.
Planekonomi - Att staten planerar produktionen och sedan bestämmer ett pris som varorna sedan säljs för.
B. Förklara hur man kan besvara ekonomins tre grundfrågor genom marknadsekonomi respektive planekonomi.
Marknadsekonomi - Företagen bestämmer utefter kundernas behov vad som ska produceras, de väljer hur det ska produceras efter kundernas behov (t.ex. vill de ha närodlat eller billigt) och kollar efterfrågan.
Planekonomi - staten bestämmer vad och hur mycket som ska produceras, staten bestämmer hur det ska produceras, var. Staten kollar efterfrågan men eftersom de planerar för flera år framåt ändras efterfrågan och det blir överskott av vissa varor men underskott av andra.
5. Förklara begreppen utbud och efterfrågan.
Utbud - Hur mycket som finns och är tillgängligt
Efterfrågan - Hur mycket, hur många som vill ha det som säljs.
Jämviktspriset - där utbud och efterfrågan möts.
6. Vilka aktörer är inblandade i det ekonomiska kretsloppet?
Banken, staten, företagen, hushållen, utland
7.
a. Företag och hushåll. Företag ger jobb åt hushåll. Hushåll köper företags varor.
b. Företag betalar skatt, lånar, ger ränta, sätter in pengar på bank, säljer varor till hushåll och offentliga sektorn, exporterar och importerar till och från utlandet, får bidrag. Hushåll betalar skatt, får bidrag/ välfärd, köper varor från företag och jobbar, lånar och sparar på banken, semestrar och importerar från utlandet.
c. Alla delar påverkas om någon del förändras, om t.ex. företagen och den offentliga sektorn minskar lönerna: Kan inte hushållen spara lika mycket pengar på bankerna, då får bankerna inte in så mycket pengar och kan inte låna ut så mycket, då stiger låneräntorna, hushållen kan heller inte köpa lika mycket varor av företagen, då minskar efterfrågan, då minskar företagen produktionen och måste sparka arbetare, då ökar arbetslösheten, offentliga sektorn måste betala mer bidrag och får samtidigt in mindre skatt, då minskar kanske kvalitén på välfärden eftersom offentliga sektorn har mindre pengar.
8.
a. Förklara vad hög- och lågkonjuktur innebär.
Högkonjunktur - det går ekonomiskt bra, låg arbetslöshet, hög efterfrågan.
b. Hur kan en högkonjunktur förändras till en lågkonjunktur?
Om det är högkonjunktur blir det oftast inflation eftersom efterfrågan stiger, då stiger priserna, om inflationen går upp för mycket blir marknaden osäker, exporten blir sämre också eftersom svenska varor är dyrare, då blir det billigare att importera, svenska företag tillverkar inte lika mycket, måste säga upp jobb och folk blir arbetslösa och fattiga, det blir lågkonjunktur.
9. Vad är inflation?
a. Pengarna blir värda mindre och priserna går upp.
b. Osäker marknad, man vet inte till vilket pris man ska sälja sina varor, eller vad man ska köpa för. Svenska varor blir för dyra för att konkurrera på världsmarknaden.
10. Hur kan en lågkonjunktur vändas genom
a. finanspolitik?
b. penningpolitik?
11. Vad betyder ekonomisk globalisering?
Man kan handla över hela världen, över nationernas gränser.
12. Hur mäter man välstånd?
HDI - fattigdom, livslängd och utbildning
BNP -produktion inom landet
13.
a.
Större marknad, köpa och sälja varor över hela världen. Högre arbetslöshet i Sverige eftersom det är billigare att producera utomlands
b.
BNP och HDI
1.
a. Hur mycket har Sveriges BNP per capita ökat mellan 1990 och 2011?
60 000
b. Hur stor är skillnaden mellan det land med störst BNP per capita och det med lägst BNP per capita år 2011 samt år 1990
2011 - 265 000
1990 - 210 000
c. Vilka länder har ökat sin HDI mest mellan 1990 och 2011?
Ghana och Ekvatorialguinea
d. Vilket land har ökat sin BNP per capita mest mellan åren 1990 och 2011?
Ekvatorialguinea
e. Med hjälp av det du har läst om HDI och BNP vad kan du dra för slutsatser av ovanstående diagram?
Ghana har ökat mycket i HDI men inte så mycket i BNP per capita, det kan betyda att de har satsat mycket på utbildning, sjukvård och arbetsförhållanden. Företag kanske inte är lika benägna att öppna fabriker i Ghana då för det är inte lika billigt.
USA har ökat i BNP per capita men inte så mycket i HDI, det kan bero på att USA redan är väldigt högt upp på HDI skalan, och det blir ju svårare att förbättra saker om de redan är väldigt bra.
2.
a. Vilket hade högst BNP per capita 2012?
Luxemburg
b. Vilket land hade högst HDI?
Norge
c. Vilket eller vilka länder hade ungefär samma rankning på de två skalorna?
Sverige, Ghana, Norge
d. För vilka länder var skillnaden mellan rankningsätten stor?
Luxemburg, Qatar, Ekvatorialguinea
e. Utifrån diagrammen, vad kan du säga om levnadsförhållandena i Ekvatorialguinea?
De är väldigt dåliga, de rika har antagligen blivit mycket rikare eftersom BNP har gått upp väldigt mycket, men eftersom HDI inte har gått upp så mycket är levnadsförhållandena fortfarande dåliga, särskilt för de fattiga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)