Utkik frågor s. 168 - 169

1. Förklara begreppet ekonomi.
Att hushålla med sina resurser, oftast pengar.

2. Budget.
Ekonomisk planering, planera utgifter efter inkomst.

3. Vilka är ekonomins tre grundfrågor?
1. Vad ska produceras?
1. Hur ska det produceras?
1 .För vem ska producera det?

4.
A. Redogör för vad marknadsekonomi och planekonomi innebär.
Marknadsekonomi - Fri konkurrens, att priset bestäms genom att företagen konkurrerar.
Planekonomi - Att staten planerar produktionen och sedan bestämmer ett pris som varorna sedan säljs för.
B. Förklara hur man kan besvara ekonomins tre grundfrågor genom marknadsekonomi respektive planekonomi.
Marknadsekonomi - Företagen bestämmer utefter kundernas behov vad som ska produceras, de väljer  hur det ska produceras efter kundernas behov (t.ex. vill de ha närodlat eller billigt) och kollar efterfrågan.
Planekonomi - staten bestämmer vad och hur mycket som ska produceras, staten bestämmer hur det ska produceras, var. Staten kollar efterfrågan men eftersom de planerar för flera år framåt ändras efterfrågan och det blir överskott av vissa varor men underskott av andra.

5. Förklara begreppen utbud och efterfrågan.
Utbud - Hur mycket som finns och är tillgängligt
Efterfrågan - Hur mycket, hur många som vill ha det som säljs.
Jämviktspriset - där utbud och efterfrågan möts.

6. Vilka aktörer är inblandade i det ekonomiska kretsloppet?
Banken, staten, företagen, hushållen, utland

7.

a.  Företag och hushåll. Företag ger jobb åt hushåll. Hushåll köper företags varor.

b. Företag betalar skatt, lånar, ger ränta, sätter in pengar på bank, säljer varor till hushåll och offentliga sektorn, exporterar och importerar till och från utlandet, får bidrag. Hushåll betalar skatt, får bidrag/ välfärd, köper varor från företag och jobbar, lånar och sparar på banken, semestrar och importerar från utlandet.

c. Alla delar påverkas om någon del förändras, om t.ex. företagen och den offentliga sektorn minskar lönerna: Kan inte hushållen spara lika mycket pengar på bankerna, då får bankerna inte in så mycket pengar och kan inte låna ut så mycket, då stiger låneräntorna, hushållen kan heller inte köpa lika mycket varor av företagen, då minskar efterfrågan, då minskar företagen produktionen och måste sparka arbetare, då ökar arbetslösheten, offentliga sektorn måste betala mer bidrag och får samtidigt in mindre skatt, då minskar kanske kvalitén på välfärden eftersom offentliga sektorn har mindre pengar.

8. 

a. Förklara vad hög- och lågkonjuktur innebär.
Högkonjunktur - det går ekonomiskt bra, låg arbetslöshet, hög efterfrågan.

b. Hur kan en högkonjunktur förändras till en lågkonjunktur?
Om det är högkonjunktur blir det oftast inflation eftersom efterfrågan stiger, då stiger priserna, om inflationen går upp för mycket blir marknaden osäker, exporten blir sämre också eftersom svenska varor är dyrare, då blir det billigare att importera, svenska företag tillverkar inte lika mycket, måste säga upp jobb och folk blir arbetslösa och fattiga, det blir lågkonjunktur.

9. Vad är inflation?

a. Pengarna blir värda mindre och priserna går upp.

b. Osäker marknad, man vet inte till vilket pris man ska sälja sina varor, eller vad man ska köpa för. Svenska varor blir för dyra för att konkurrera på världsmarknaden.

10. Hur kan en lågkonjunktur vändas genom

a. finanspolitik?


b. penningpolitik?

11. Vad betyder ekonomisk globalisering?
Man kan handla över hela världen, över nationernas gränser.

12. Hur mäter man välstånd?
HDI - fattigdom, livslängd och utbildning
BNP -produktion inom landet

13.

a.
Större marknad, köpa och sälja varor över hela världen. Högre arbetslöshet i Sverige eftersom det är billigare att producera utomlands

b.




BNP och HDI

1. 

a. Hur mycket har Sveriges BNP per capita ökat mellan 1990 och 2011?
60 000

b. Hur stor är skillnaden mellan det land med störst BNP per capita och det med lägst BNP per capita år 2011 samt år 1990
2011 - 265 000
1990 - 210 000

c. Vilka länder har ökat sin HDI mest mellan 1990 och 2011?
Ghana och Ekvatorialguinea

d. Vilket land har ökat sin BNP per capita mest mellan åren 1990 och 2011?
Ekvatorialguinea

e. Med hjälp av det du har läst om HDI och BNP vad kan du dra för slutsatser av ovanstående diagram?
Ghana har ökat mycket i HDI men inte så mycket i BNP per capita, det kan betyda att de har satsat mycket på utbildning, sjukvård och arbetsförhållanden. Företag kanske inte är lika benägna att öppna fabriker i Ghana då för det är inte lika billigt.
USA har ökat i BNP per capita men inte så mycket i HDI, det kan bero på att USA redan är väldigt högt upp på HDI skalan, och det blir ju svårare att förbättra saker om de redan är väldigt bra.

2.

a. Vilket hade högst BNP per capita 2012?
Luxemburg

b. Vilket land hade högst HDI?
Norge

c. Vilket eller vilka länder hade ungefär samma rankning på de två skalorna?
Sverige, Ghana, Norge

d. För vilka länder var skillnaden mellan rankningsätten stor?
Luxemburg, Qatar, Ekvatorialguinea

e. Utifrån diagrammen, vad kan du säga om levnadsförhållandena i Ekvatorialguinea?
De är väldigt dåliga, de rika har antagligen blivit mycket rikare eftersom BNP har gått upp väldigt mycket, men eftersom HDI inte har gått upp så mycket är levnadsförhållandena fortfarande dåliga, särskilt för de fattiga.