Enligt en granskning av Aftonbladet så kan Jokarjo, ett företag som sysslar med asylboenden, fakturera Migrationsverket över en halv miljard kronor för totalt 44 olika boenden under perioden januari till augusti. VD:n Bert Karlsson säger att företaget Jokarjo, som ägs av Bert Karlssons dotter och son, totalt kommer att ha fakturerat en miljard kronor innan året är slut.
Jokarjo har fått mycket kritik i media för att förhållandena i boendena är för dåliga, med bl.a. för näringsfattig mat.
Denna situationen tycker jag liknar den omdiskuterade situationen med privata skolor, äldreboenden, vårdcentraler osv... Många är emot en privatisering p.g.a. risken att vinsten blir för drivande och standarden blir för dålig. Precis på samma sätt tror jag att många är rädda för hur förhållandena blir på Jokarjos boenden när det finns vinst att hämta ut, särskilt kanske när det är just Bert Karlsson som har chansen att hämta ut den.
Men jag tror att om man bara ser till att granska de privata aktörerna tillräckligt hårt och se till att kraven på förhållandena följs ordentligt så är det bra att Migrationsverket i det här fallet kan få hjälp att hantera strömmen av flyktingar som de annars hade fått problem att hjälpa. Alternativet är ju att de alla de tusentals flyktingar (som mest har det bott 9000 flyktingar på Jokarjos anläggningar samtidigt) inte skulle kunna få någon hjälp alls, eller kanske få sova på gatan.
Jag kan också förstå om man kanske tycker att det är lite skumt att en man som en gång var med och bildade ett högerpopulistiskt parti ska kunna tjäna miljoner på att folk behöver fly från sina hem. Jag tycker också det låter konstigt, men jag tror ärligt talat inte de tusentals flyktingar som har behövt lämna allt bryr sig om vem som driver företaget som de tillfälligt får bo hos.
Källor:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/jackpott-for-bolag-i-asylbranschen/ - refererar till uppgifter från Sveriges radio
http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23528667.ab - egen granskning av Migrationsverkets betalningar till företag + intervju med VD:n för Jokarjo, Bert Karlsson
lördag 17 september 2016
torsdag 15 september 2016
Ingen förändring i reporäntan
Riksbankschefen meddelade den 9/7 att reporäntan kommer att fortsätta ligga på -0,50%. Anledningen är att inflationen ännu inte har riktigt har nått de 2% som är riksbankens mål. Samtidigt är också räntorna i andra länder låga, då borde Sverige också ha det, säger riksbankschefen Stefan Ingves. Han säger också att man planerar att börja höja räntan igen 2017 då man bedömer att inflationen ska ha gått upp till 2%.
Många tycker att man ska höja reporäntan för att få ner bostadspriserna, som är väldigt höga. Om man höjer reporäntan höjs räntan vid lån av privatpersoner vilket innebär att det blir dyrare att ta ett lån. När räntan är så låg som den är nu så är det billigt att ta ett lån. Det betyder att fler människor kan ta större lån, vilket i sin tur betyder att fler har råd att köpa bostad, vilket höjer efterfrågan och driver upp priset. Därför tycker många att man ska höja räntan så man minskar efterfrågan och därmed sänker bostadspriserna.
Riksbankschefen tyckte att eftersom inflationen var låg på andra håll skulle man få ner bopriserna med andra verktyg som t.ex. bolånetak. Jag tycker det låter rimligt att försöka använda andra verktyg för att få bostadspriserna ner i nivå med andra priser.
Jag tycker det riksbankschefen säger låter vettigt, men jag är osäker på hur mycket man kan driva ner priserna med ett bolånetak, och eftersom jag själv ganska snart ska försöka skaffa en egen bostad hoppas jag ju verkligen att de lyckas på ett eller annat sätt.
Källor:
Stefan Ingves på Aktuellt, riksbankschefen, förstahandskälla.
Många tycker att man ska höja reporäntan för att få ner bostadspriserna, som är väldigt höga. Om man höjer reporäntan höjs räntan vid lån av privatpersoner vilket innebär att det blir dyrare att ta ett lån. När räntan är så låg som den är nu så är det billigt att ta ett lån. Det betyder att fler människor kan ta större lån, vilket i sin tur betyder att fler har råd att köpa bostad, vilket höjer efterfrågan och driver upp priset. Därför tycker många att man ska höja räntan så man minskar efterfrågan och därmed sänker bostadspriserna.
Riksbankschefen tyckte att eftersom inflationen var låg på andra håll skulle man få ner bopriserna med andra verktyg som t.ex. bolånetak. Jag tycker det låter rimligt att försöka använda andra verktyg för att få bostadspriserna ner i nivå med andra priser.
Jag tycker det riksbankschefen säger låter vettigt, men jag är osäker på hur mycket man kan driva ner priserna med ett bolånetak, och eftersom jag själv ganska snart ska försöka skaffa en egen bostad hoppas jag ju verkligen att de lyckas på ett eller annat sätt.
Källor:
Stefan Ingves på Aktuellt, riksbankschefen, förstahandskälla.
torsdag 8 september 2016
Återinförd värnplikt
Regeringen har startat en utredning ledd av Annika Nordgren
Christensen, f.d. försvarspolitiker och riksdagsledamot för miljöpartiet, för
att hitta lösningar på bristen av personal i försvarsmakten. Ett av förslagen
sägs vara ett återinförande av värnplikten. Värnplikten sattes i vila 2010 men
samtidigt fick regeringen mandat att åter ta upp hela eller delar av den av
beredskapsskäl. Det betyder att om regeringen skulle bestämma sig för att ta
tillbaka värnplikten så skulle förslaget inte behöva gå igenom riksdagen.
Jag personligen tycker inte man ska ta tillbaka värnplikten
fullt så som den var innan, helt obligatorisk. Dels tycker jag inte det stämmer
överens med de mänskliga rättigheterna, att varje människa bestämmer över sin
egen kropp. Sedan tror jag inte det är ett effektivt sätt att bygga ett
försvar, med mestadels människor som inte vill vara där. Jag tror att om en
person inte vill vara soldat eller fältläkare (t.ex.) så kommer inte hen göra
ett bra jobb som en sådan heller.
Men jag kan ändå förstå varför vissa tycker att det ska
komma tillbaka. Jag kan tänka mig att många är oroliga över problemen i vårt
försvar när det är så pass oroligt i världen som det är nu.
Man kan jämföra värnplikten med skolplikten, även fast många
fler antagligen har moraliska problem med militären än skolan så är det ju
faktiskt samma sak.
Jag tycker som sagt inte man ska återinföra värnplikten men
som ett alternativ tycker jag man försöka värva och öka antalet frivilliga på
annat sätt. T.ex. genom att ge mer pengar till försvarsmakten så de kan erbjuda
högre löner eller andra förbättringar i standarden som soldat och andra jobb
inom försvaret. Och mer marknadsförening om försvarsmakten till ungdomar
tidigare. Kanske klassbesök på olika försvarsanläggningar för att väcka
intresset.
Källor:
SVD använder i artikeln förstahandskällor så som:
utredningsdirektiven av regeringen, uttalanden och kommentarer av försvarsministern,
utredningsledaren Anna Christensen.
Två tveksammare källor i artikeln menar att
Rekryteringsmyndigheten redan 2017 kan börja skicka frågeformulär till alla
landets 17-åringar (från ”uppgift till SVD”) och ett stycke om betydelsen av
frågan för försvarsminister Peter Hultqvist del kommer från ”en väl placerad
källa”. I och med att båda av de två källorna är anonyma så kan man inte själva
värdera trovärdigheten i dem, utan man kan bara lita på SVD:s egna kommentarer
om sina egna källor.
Jävligt bra kvalité - Alexander Nilsson (blivande entreprenör, proffsinvesterare och proffisionell gamer och och pingispelare)
Jävligt bra kvalité - Alexander Nilsson (blivande entreprenör, proffsinvesterare och proffisionell gamer och och pingispelare)
torsdag 1 september 2016
Utkik frågor s. 168 - 169
1. Förklara begreppet ekonomi.
Att hushålla med sina resurser, oftast pengar.
2. Budget.
Ekonomisk planering, planera utgifter efter inkomst.
3. Vilka är ekonomins tre grundfrågor?
1. Vad ska produceras?
1. Hur ska det produceras?
1 .För vem ska producera det?
4.
A. Redogör för vad marknadsekonomi och planekonomi innebär.
Marknadsekonomi - Fri konkurrens, att priset bestäms genom att företagen konkurrerar.
Planekonomi - Att staten planerar produktionen och sedan bestämmer ett pris som varorna sedan säljs för.
B. Förklara hur man kan besvara ekonomins tre grundfrågor genom marknadsekonomi respektive planekonomi.
Marknadsekonomi - Företagen bestämmer utefter kundernas behov vad som ska produceras, de väljer hur det ska produceras efter kundernas behov (t.ex. vill de ha närodlat eller billigt) och kollar efterfrågan.
Planekonomi - staten bestämmer vad och hur mycket som ska produceras, staten bestämmer hur det ska produceras, var. Staten kollar efterfrågan men eftersom de planerar för flera år framåt ändras efterfrågan och det blir överskott av vissa varor men underskott av andra.
5. Förklara begreppen utbud och efterfrågan.
Utbud - Hur mycket som finns och är tillgängligt
Efterfrågan - Hur mycket, hur många som vill ha det som säljs.
Jämviktspriset - där utbud och efterfrågan möts.
6. Vilka aktörer är inblandade i det ekonomiska kretsloppet?
Banken, staten, företagen, hushållen, utland
7.
a. Företag och hushåll. Företag ger jobb åt hushåll. Hushåll köper företags varor.
b. Företag betalar skatt, lånar, ger ränta, sätter in pengar på bank, säljer varor till hushåll och offentliga sektorn, exporterar och importerar till och från utlandet, får bidrag. Hushåll betalar skatt, får bidrag/ välfärd, köper varor från företag och jobbar, lånar och sparar på banken, semestrar och importerar från utlandet.
c. Alla delar påverkas om någon del förändras, om t.ex. företagen och den offentliga sektorn minskar lönerna: Kan inte hushållen spara lika mycket pengar på bankerna, då får bankerna inte in så mycket pengar och kan inte låna ut så mycket, då stiger låneräntorna, hushållen kan heller inte köpa lika mycket varor av företagen, då minskar efterfrågan, då minskar företagen produktionen och måste sparka arbetare, då ökar arbetslösheten, offentliga sektorn måste betala mer bidrag och får samtidigt in mindre skatt, då minskar kanske kvalitén på välfärden eftersom offentliga sektorn har mindre pengar.
8.
a. Förklara vad hög- och lågkonjuktur innebär.
Högkonjunktur - det går ekonomiskt bra, låg arbetslöshet, hög efterfrågan.
b. Hur kan en högkonjunktur förändras till en lågkonjunktur?
Om det är högkonjunktur blir det oftast inflation eftersom efterfrågan stiger, då stiger priserna, om inflationen går upp för mycket blir marknaden osäker, exporten blir sämre också eftersom svenska varor är dyrare, då blir det billigare att importera, svenska företag tillverkar inte lika mycket, måste säga upp jobb och folk blir arbetslösa och fattiga, det blir lågkonjunktur.
9. Vad är inflation?
a. Pengarna blir värda mindre och priserna går upp.
b. Osäker marknad, man vet inte till vilket pris man ska sälja sina varor, eller vad man ska köpa för. Svenska varor blir för dyra för att konkurrera på världsmarknaden.
10. Hur kan en lågkonjunktur vändas genom
a. finanspolitik?
b. penningpolitik?
11. Vad betyder ekonomisk globalisering?
Man kan handla över hela världen, över nationernas gränser.
12. Hur mäter man välstånd?
HDI - fattigdom, livslängd och utbildning
BNP -produktion inom landet
13.
a.
Större marknad, köpa och sälja varor över hela världen. Högre arbetslöshet i Sverige eftersom det är billigare att producera utomlands
b.
BNP och HDI
1.
a. Hur mycket har Sveriges BNP per capita ökat mellan 1990 och 2011?
60 000
b. Hur stor är skillnaden mellan det land med störst BNP per capita och det med lägst BNP per capita år 2011 samt år 1990
2011 - 265 000
1990 - 210 000
c. Vilka länder har ökat sin HDI mest mellan 1990 och 2011?
Ghana och Ekvatorialguinea
d. Vilket land har ökat sin BNP per capita mest mellan åren 1990 och 2011?
Ekvatorialguinea
e. Med hjälp av det du har läst om HDI och BNP vad kan du dra för slutsatser av ovanstående diagram?
Ghana har ökat mycket i HDI men inte så mycket i BNP per capita, det kan betyda att de har satsat mycket på utbildning, sjukvård och arbetsförhållanden. Företag kanske inte är lika benägna att öppna fabriker i Ghana då för det är inte lika billigt.
USA har ökat i BNP per capita men inte så mycket i HDI, det kan bero på att USA redan är väldigt högt upp på HDI skalan, och det blir ju svårare att förbättra saker om de redan är väldigt bra.
2.
a. Vilket hade högst BNP per capita 2012?
Luxemburg
b. Vilket land hade högst HDI?
Norge
c. Vilket eller vilka länder hade ungefär samma rankning på de två skalorna?
Sverige, Ghana, Norge
d. För vilka länder var skillnaden mellan rankningsätten stor?
Luxemburg, Qatar, Ekvatorialguinea
e. Utifrån diagrammen, vad kan du säga om levnadsförhållandena i Ekvatorialguinea?
De är väldigt dåliga, de rika har antagligen blivit mycket rikare eftersom BNP har gått upp väldigt mycket, men eftersom HDI inte har gått upp så mycket är levnadsförhållandena fortfarande dåliga, särskilt för de fattiga.
Att hushålla med sina resurser, oftast pengar.
2. Budget.
Ekonomisk planering, planera utgifter efter inkomst.
3. Vilka är ekonomins tre grundfrågor?
1. Vad ska produceras?
1. Hur ska det produceras?
1 .För vem ska producera det?
4.
A. Redogör för vad marknadsekonomi och planekonomi innebär.
Marknadsekonomi - Fri konkurrens, att priset bestäms genom att företagen konkurrerar.
Planekonomi - Att staten planerar produktionen och sedan bestämmer ett pris som varorna sedan säljs för.
B. Förklara hur man kan besvara ekonomins tre grundfrågor genom marknadsekonomi respektive planekonomi.
Marknadsekonomi - Företagen bestämmer utefter kundernas behov vad som ska produceras, de väljer hur det ska produceras efter kundernas behov (t.ex. vill de ha närodlat eller billigt) och kollar efterfrågan.
Planekonomi - staten bestämmer vad och hur mycket som ska produceras, staten bestämmer hur det ska produceras, var. Staten kollar efterfrågan men eftersom de planerar för flera år framåt ändras efterfrågan och det blir överskott av vissa varor men underskott av andra.
5. Förklara begreppen utbud och efterfrågan.
Utbud - Hur mycket som finns och är tillgängligt
Efterfrågan - Hur mycket, hur många som vill ha det som säljs.
Jämviktspriset - där utbud och efterfrågan möts.
6. Vilka aktörer är inblandade i det ekonomiska kretsloppet?
Banken, staten, företagen, hushållen, utland
7.
a. Företag och hushåll. Företag ger jobb åt hushåll. Hushåll köper företags varor.
b. Företag betalar skatt, lånar, ger ränta, sätter in pengar på bank, säljer varor till hushåll och offentliga sektorn, exporterar och importerar till och från utlandet, får bidrag. Hushåll betalar skatt, får bidrag/ välfärd, köper varor från företag och jobbar, lånar och sparar på banken, semestrar och importerar från utlandet.
c. Alla delar påverkas om någon del förändras, om t.ex. företagen och den offentliga sektorn minskar lönerna: Kan inte hushållen spara lika mycket pengar på bankerna, då får bankerna inte in så mycket pengar och kan inte låna ut så mycket, då stiger låneräntorna, hushållen kan heller inte köpa lika mycket varor av företagen, då minskar efterfrågan, då minskar företagen produktionen och måste sparka arbetare, då ökar arbetslösheten, offentliga sektorn måste betala mer bidrag och får samtidigt in mindre skatt, då minskar kanske kvalitén på välfärden eftersom offentliga sektorn har mindre pengar.
8.
a. Förklara vad hög- och lågkonjuktur innebär.
Högkonjunktur - det går ekonomiskt bra, låg arbetslöshet, hög efterfrågan.
b. Hur kan en högkonjunktur förändras till en lågkonjunktur?
Om det är högkonjunktur blir det oftast inflation eftersom efterfrågan stiger, då stiger priserna, om inflationen går upp för mycket blir marknaden osäker, exporten blir sämre också eftersom svenska varor är dyrare, då blir det billigare att importera, svenska företag tillverkar inte lika mycket, måste säga upp jobb och folk blir arbetslösa och fattiga, det blir lågkonjunktur.
9. Vad är inflation?
a. Pengarna blir värda mindre och priserna går upp.
b. Osäker marknad, man vet inte till vilket pris man ska sälja sina varor, eller vad man ska köpa för. Svenska varor blir för dyra för att konkurrera på världsmarknaden.
10. Hur kan en lågkonjunktur vändas genom
a. finanspolitik?
b. penningpolitik?
11. Vad betyder ekonomisk globalisering?
Man kan handla över hela världen, över nationernas gränser.
12. Hur mäter man välstånd?
HDI - fattigdom, livslängd och utbildning
BNP -produktion inom landet
13.
a.
Större marknad, köpa och sälja varor över hela världen. Högre arbetslöshet i Sverige eftersom det är billigare att producera utomlands
b.
BNP och HDI
1.
a. Hur mycket har Sveriges BNP per capita ökat mellan 1990 och 2011?
60 000
b. Hur stor är skillnaden mellan det land med störst BNP per capita och det med lägst BNP per capita år 2011 samt år 1990
2011 - 265 000
1990 - 210 000
c. Vilka länder har ökat sin HDI mest mellan 1990 och 2011?
Ghana och Ekvatorialguinea
d. Vilket land har ökat sin BNP per capita mest mellan åren 1990 och 2011?
Ekvatorialguinea
e. Med hjälp av det du har läst om HDI och BNP vad kan du dra för slutsatser av ovanstående diagram?
Ghana har ökat mycket i HDI men inte så mycket i BNP per capita, det kan betyda att de har satsat mycket på utbildning, sjukvård och arbetsförhållanden. Företag kanske inte är lika benägna att öppna fabriker i Ghana då för det är inte lika billigt.
USA har ökat i BNP per capita men inte så mycket i HDI, det kan bero på att USA redan är väldigt högt upp på HDI skalan, och det blir ju svårare att förbättra saker om de redan är väldigt bra.
2.
a. Vilket hade högst BNP per capita 2012?
Luxemburg
b. Vilket land hade högst HDI?
Norge
c. Vilket eller vilka länder hade ungefär samma rankning på de två skalorna?
Sverige, Ghana, Norge
d. För vilka länder var skillnaden mellan rankningsätten stor?
Luxemburg, Qatar, Ekvatorialguinea
e. Utifrån diagrammen, vad kan du säga om levnadsförhållandena i Ekvatorialguinea?
De är väldigt dåliga, de rika har antagligen blivit mycket rikare eftersom BNP har gått upp väldigt mycket, men eftersom HDI inte har gått upp så mycket är levnadsförhållandena fortfarande dåliga, särskilt för de fattiga.
fredag 26 augusti 2016
Turkiet går in med marktrupper i Syrien
Turkiet gick den 24 augusti in i Syrien med marktrupper. Enligt president Erdogan gjorde man det för att skydda Turkiet från IS och kurdiska YPG. Både IS och YPG har kontroll över stora områden längs Turkiska gränsen. Turkiet gick in lika mycket för att hindra kurder från att få mark som för att driva bort IS.
Jag tror att Turkiet gick in i Syrien mest för att trycka tillbaka kurderna, jag antar detta på grund av hur kurderna som bor i Turkiet blir behandlade. Jag tycker det är väldigt tydligt att Erdogan tycker väldigt illa om kurder. Sedan så kallar han den kurdiska armén för terrorister för att skrämma det turkiska folket, så de accepterar hans handlingar. Rädsla används ofta bland fascistiska ledare och politiker för att rättfärdiga sina handlingar. T.ex. skrämde Hitler det tyska folket till att tro att judarna låg bakom den ekonomiska krisen efter första världskriget och det enda sättet att fixa den var att bli av med dem, många av de fascistiska och nationalistiska politikerna i nuvarande Europa kopplar samman invandring och ökad brottslighet och skrämmer folk till att tro att flyktingar som får asyl ökar risken för att bli utsatta för terrorbrott och Donald Trump i USA påstår att papperslösa latinamerikaner i USA tar jobb och begår massa brott.
Därför kan jag förstå att en stor del av folket i Turkiet inte reagerar så starkt på förtrycket, den största delen av informationen de får kommer ju från regeringen i Turkiet och är förmodligen propaganda. Men jag tycker det är dåligt av omvärlden att inte reagera starkare, vi har all information om vad som pågår men ändå gör vi ingenting. EU gav till och med pengar till Turkiet för att de skulle ta emot fler flyktingar själva och inte skicka dem hit.
Men det ska också sägas att ingen part i kriget i Syrien beter sig helt moraliskt korrekt, förra sommaren rapporterade Human Rights Watch att kurdiska YPG stred med barnsoldater, varav 10 var under 15 år.
Källor:
Sammanfattning:
SVT aktuellt
EUs deal med Turkiet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21535760.ab
Barnsoldater hos YPG.
http://www.svd.se/kurdiska-styrkor-rekryterar-fortfarande-barn
Jag tror att Turkiet gick in i Syrien mest för att trycka tillbaka kurderna, jag antar detta på grund av hur kurderna som bor i Turkiet blir behandlade. Jag tycker det är väldigt tydligt att Erdogan tycker väldigt illa om kurder. Sedan så kallar han den kurdiska armén för terrorister för att skrämma det turkiska folket, så de accepterar hans handlingar. Rädsla används ofta bland fascistiska ledare och politiker för att rättfärdiga sina handlingar. T.ex. skrämde Hitler det tyska folket till att tro att judarna låg bakom den ekonomiska krisen efter första världskriget och det enda sättet att fixa den var att bli av med dem, många av de fascistiska och nationalistiska politikerna i nuvarande Europa kopplar samman invandring och ökad brottslighet och skrämmer folk till att tro att flyktingar som får asyl ökar risken för att bli utsatta för terrorbrott och Donald Trump i USA påstår att papperslösa latinamerikaner i USA tar jobb och begår massa brott.
Därför kan jag förstå att en stor del av folket i Turkiet inte reagerar så starkt på förtrycket, den största delen av informationen de får kommer ju från regeringen i Turkiet och är förmodligen propaganda. Men jag tycker det är dåligt av omvärlden att inte reagera starkare, vi har all information om vad som pågår men ändå gör vi ingenting. EU gav till och med pengar till Turkiet för att de skulle ta emot fler flyktingar själva och inte skicka dem hit.
Men det ska också sägas att ingen part i kriget i Syrien beter sig helt moraliskt korrekt, förra sommaren rapporterade Human Rights Watch att kurdiska YPG stred med barnsoldater, varav 10 var under 15 år.
Källor:
Sammanfattning:
SVT aktuellt
EUs deal med Turkiet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21535760.ab
Barnsoldater hos YPG.
http://www.svd.se/kurdiska-styrkor-rekryterar-fortfarande-barn
onsdag 24 augusti 2016
Minikurs - samhällsekonomi
1. Ekonomi: Hushållning, hur man tar till vara på en resurs, oftast pengar.
2. Bruttoinkomst: Inkomst före skatt
Nettoinkomst: Inkomst efter skatt
Disponibel inkomst: Nettoinkomst + eventuella bidrag, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag
3. Produktionsfaktorer: Arbetskraft, material, realkapital, kunskap och pengar.
4. Marknadsformer: Fri konkurrens - flera olika företag som konkurrerar om att sälja samma vara/ tjänst, då måste alltid företagen leverera så bra och billiga produkter/ tjänster så möjligt, vilket i teorin leder till en billiga marknader med bra kvalité.
Oligopol - När bara några företag säljer samma vara/ tjänst. Finns risk för priskarteller, när företagen kommer överens om att styra priset.
Monopol - ett företag ensam styr en hel marknad
5. Prissättning, jämviktspris: Köpare vill köpa billigt, säljare vill sälja dyrt. Priset styrs av utbud (hur mycket av en vara det finns) och efterfrågan (hur många som vill köpa varan och hur mycket de vill ha den), priset sätts där utbud och efterfrågan möts, jämviktspriset.
6. Olika slags företag: Privatägda - ägs av en person
Kooperativa företag - ägs av medlemmar
Offentliga företag - statligt ägda
7. Aktier: En liten del i ett företag som man kan köpa som privatperson. När det går bra för företaget går aktien upp i värden och när det går sämre sjunker den. Om företaget går i konkurs blir aktien värdelös. Man handlar aktierna på börsen.
8. BNP: Värdet på allt som produceras i ett land.
9. Fördelar och nackdelar med BNP:
Fördelar - lätt att jämföra olika länders rikedomar
Nackdelar - utbyten av tjänster, hushållsarbete och svartjobb kommer inte med i beräkningen. Visar inte heller konsekvenserna av all produktion, t.ex. miljöförstöring.
10. Orsaker till arbetslöshet: Liten efterfrågan, då måste företagen minska produktionen vilket innebär minskad arbetskraft. Om lönerna är för höga kan det bli mer lönsamt för företagen att köpa in utländska varor och minska produktionen i Sverige, vilket innebär mindre jobb för svenska arbetare.
11. Sätt att minska arbetslösheten: Staten kan skapa efterfrågan genom att starta statliga projekt som vägbyggen. Om staten minskar skatten och ger mer bidrag till hushållen så får människor mer pengar att köpa varor för, vilket ökar efterfrågan.
12. Inflation: Priserna stiger så mycket att pengar bli mycket mindre värda. Så om man sparat pengar på banken så blir de mindre värda och man måste ha mycket för att det ska räcka till något. Men om man har investerat i t.ex. fastigheter så är det tryggare.
13. Orsak till inflation: Om efterfrågan är stor eftersom hushållen har mycket pengar så höjer företagen priserna. Om dessutom det är ont om arbetskraft måste företagen höja lönerna för sina anställda för att de ska stanna, då måste de också höja priserna för att fortfarande gå med vinst. Om varor man importerar går upp i pris (olja t.ex.) så höjs priserna i Sverige också.
14. Att stoppa inflation: Dämpa efterfrågan genom att höja skatten, införa tvångssparande, höja räntan eller dra in bidrag.
2. Bruttoinkomst: Inkomst före skatt
Nettoinkomst: Inkomst efter skatt
Disponibel inkomst: Nettoinkomst + eventuella bidrag, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag
3. Produktionsfaktorer: Arbetskraft, material, realkapital, kunskap och pengar.
4. Marknadsformer: Fri konkurrens - flera olika företag som konkurrerar om att sälja samma vara/ tjänst, då måste alltid företagen leverera så bra och billiga produkter/ tjänster så möjligt, vilket i teorin leder till en billiga marknader med bra kvalité.
Oligopol - När bara några företag säljer samma vara/ tjänst. Finns risk för priskarteller, när företagen kommer överens om att styra priset.
Monopol - ett företag ensam styr en hel marknad
5. Prissättning, jämviktspris: Köpare vill köpa billigt, säljare vill sälja dyrt. Priset styrs av utbud (hur mycket av en vara det finns) och efterfrågan (hur många som vill köpa varan och hur mycket de vill ha den), priset sätts där utbud och efterfrågan möts, jämviktspriset.
6. Olika slags företag: Privatägda - ägs av en person
Kooperativa företag - ägs av medlemmar
Offentliga företag - statligt ägda
7. Aktier: En liten del i ett företag som man kan köpa som privatperson. När det går bra för företaget går aktien upp i värden och när det går sämre sjunker den. Om företaget går i konkurs blir aktien värdelös. Man handlar aktierna på börsen.
8. BNP: Värdet på allt som produceras i ett land.
9. Fördelar och nackdelar med BNP:
Fördelar - lätt att jämföra olika länders rikedomar
Nackdelar - utbyten av tjänster, hushållsarbete och svartjobb kommer inte med i beräkningen. Visar inte heller konsekvenserna av all produktion, t.ex. miljöförstöring.
10. Orsaker till arbetslöshet: Liten efterfrågan, då måste företagen minska produktionen vilket innebär minskad arbetskraft. Om lönerna är för höga kan det bli mer lönsamt för företagen att köpa in utländska varor och minska produktionen i Sverige, vilket innebär mindre jobb för svenska arbetare.
11. Sätt att minska arbetslösheten: Staten kan skapa efterfrågan genom att starta statliga projekt som vägbyggen. Om staten minskar skatten och ger mer bidrag till hushållen så får människor mer pengar att köpa varor för, vilket ökar efterfrågan.
12. Inflation: Priserna stiger så mycket att pengar bli mycket mindre värda. Så om man sparat pengar på banken så blir de mindre värda och man måste ha mycket för att det ska räcka till något. Men om man har investerat i t.ex. fastigheter så är det tryggare.
13. Orsak till inflation: Om efterfrågan är stor eftersom hushållen har mycket pengar så höjer företagen priserna. Om dessutom det är ont om arbetskraft måste företagen höja lönerna för sina anställda för att de ska stanna, då måste de också höja priserna för att fortfarande gå med vinst. Om varor man importerar går upp i pris (olja t.ex.) så höjs priserna i Sverige också.
14. Att stoppa inflation: Dämpa efterfrågan genom att höja skatten, införa tvångssparande, höja räntan eller dra in bidrag.
måndag 22 augusti 2016
I en klännings spår - uppgifter
1.
A. Camilla - köper, Jens - inköp till affär i Sverige, Piseth - förman på fabriken, Ravy - jobbar på fabriken, Mufazar - jobbar på bomullsfälten, svenska klädmärket, fabriken i Kambodja och fältet i Uzbekistan.
B. Textilvaror, teknik.
2. Det blir billigt för båda Jens och Camilla på bekostnad av att Ravy och Mufaza har dålig lön och kassa arbetsförhållanden. Jens kan förlora på det om Ravys och Mufazas arbetsförhållanden blir upptäckta, då får företaget Jens jobbar på dåligt rykte.
3. Ravy verkar ju ha valt att flytta till stan för att jobba i fabriken, om hon inte gjort det hade hon jobbat med det hon jobbade med innan, kanske något ännu värre. Mufaza blev tvingad att jobba på bomullsfältet men om han inte hade blivit det kanske han kunde fått gå i skolan och få ett bättre jobb.
4.
A. Mycket transport, antagligen billigt transportmedel som är sämre för miljön(mycket utsläpp, mer växthuseffekt). Gifter på bomullsfälten, kan komma i sjöar, hav och påverka ekosystem. Fabriken släpper säkert ut den del växthusgaser.
B. Sluta använda kemikalier på bomullsfälten, bättre transportalternativ (antar att den är dålig). Flytta allting närmare landet där det säljs (Sverige).
C. Det blir dyrare för Camilla och Jens, men Jens företags rykte kanske bättras på. Ravy och Mufazar får antagligen sämre lön. Men Mufazar slipper bli förgiftad och luften där de bor blir förmodligen bättre.
5.
A. Bangladesh och Vietnam
B. Vi styr ju marknaden om vi vill, om vi slutar köpa kläder som görs i fabriker med dåliga arbetsförhållanden slutar företag köpa in och sälja dem.
A. Camilla - köper, Jens - inköp till affär i Sverige, Piseth - förman på fabriken, Ravy - jobbar på fabriken, Mufazar - jobbar på bomullsfälten, svenska klädmärket, fabriken i Kambodja och fältet i Uzbekistan.
B. Textilvaror, teknik.
2. Det blir billigt för båda Jens och Camilla på bekostnad av att Ravy och Mufaza har dålig lön och kassa arbetsförhållanden. Jens kan förlora på det om Ravys och Mufazas arbetsförhållanden blir upptäckta, då får företaget Jens jobbar på dåligt rykte.
3. Ravy verkar ju ha valt att flytta till stan för att jobba i fabriken, om hon inte gjort det hade hon jobbat med det hon jobbade med innan, kanske något ännu värre. Mufaza blev tvingad att jobba på bomullsfältet men om han inte hade blivit det kanske han kunde fått gå i skolan och få ett bättre jobb.
4.
A. Mycket transport, antagligen billigt transportmedel som är sämre för miljön(mycket utsläpp, mer växthuseffekt). Gifter på bomullsfälten, kan komma i sjöar, hav och påverka ekosystem. Fabriken släpper säkert ut den del växthusgaser.
B. Sluta använda kemikalier på bomullsfälten, bättre transportalternativ (antar att den är dålig). Flytta allting närmare landet där det säljs (Sverige).
C. Det blir dyrare för Camilla och Jens, men Jens företags rykte kanske bättras på. Ravy och Mufazar får antagligen sämre lön. Men Mufazar slipper bli förgiftad och luften där de bor blir förmodligen bättre.
5.
A. Bangladesh och Vietnam
B. Vi styr ju marknaden om vi vill, om vi slutar köpa kläder som görs i fabriker med dåliga arbetsförhållanden slutar företag köpa in och sälja dem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)